Vi började dagen som vanligt med en promenad. Vi minnestränade litet och jag frågade bl a vad hunden heter och hur gammal han är. Hjördis kom ihåg det och jag tyckte hon var duktig. "Om man älskar någon, så kommer man ihåg" blev svaret!!! Jag sa till henne att det nog var den finaste komplimang någon kan få, t o m om man är hund...
Sista kvarten innan vi gick hem fick Zacke ligga i soffan hos Hjördis som satt och klappade honom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar